Skottlands befolkning förändras. Den har upplevt en fortsatt tillväxt under de senaste tjugo åren med den nuvarande befolkningen uppskattad till cirka 5,46 miljoner människor. Denna befolkningstillväxt drivs av nettomigration till Skottland. År 2019 bodde cirka 388 000 icke-brittiska medborgare i Skottland, vilket svarade för 7 procent av befolkningen. Av dessa 388 000 personer var 60 procent EU-medborgare och 40 procent icke-EU-medborgare.
Under de senaste åren har decentraliseringsprocessen gjort det möjligt för Skottland att få en viss grad av autonomi från Storbritanniens parlament. Det har för närvarande ansvar för en rad områden inklusive utbildning, hälsa, rättvisa, bostäder, miljö, transport och beskattning men inte migrationspolitik. Trots detta har den skotska regeringen uttalat att den ser på invandring som en viktig drivkraft för att tillgodose Skottlands ekonomiska behov och har uttalat sig mot det nuvarande brittiska immigrations- och asylsystemet.
Detta sätter sammanhang för ökad mångfald inom skotska skolor. Det uppskattas vara cirka 700 000 elever i offentligt finansierade skolor i Skottland, av dessa hade cirka 62 000 elever (9 procent) ett annat hemspråk än engelska. Den årliga skotska skolräkningen ger information om etnicitet och språk men samlar inte in uppgifter om elevers födelseland eller nationalitet, vilket kan göra det svårt att uppskatta antalet barn och ungdomar med en ny migreringsbakgrund.
I Finland antas lagar vart fjärde år av ett valt parlament. Lagstiftningsutvecklingsansvaret är uppdelat mellan ministerier och förberedande ansvar för kommittéer. Exempelvis ansvarar utbildnings- och kulturministeriet för att utveckla lagstiftning relaterad till utbildning i enlighet med nuvarande regeringsprogram och utbildningskommittén ansvarar för att förbereda beslut. Tillhandahållandet av grundläggande medborgartjänster (inklusive hälso- och sjukvård, socialtjänst, utbildning och kulturella tjänster och tekniska tjänster) är de självstyrande kommunernas ansvar, för närvarande finns det 310 i Finland. Många kommuner är relativt små. . (Finlands kommuners sammanslutning.)
Sverige är ett invandringsland med 10, 3 miljoner invånare varav cirka 17% är utrikesfödda. 2015 och 2016 har Sverige, tillsammans med andra länder i Europa, bevittnat anländer till ett relativt stort antal flyktingar. Mer än 1, 3 miljoner människor kom till de grekiska öarna och de italienska hamnarna efter en riskabel resa genom Medelhavet för att nå västra och norra Europa.
År 2015 ansökte cirka 163 000 flyktingar om asyl i Sverige. Cirka 100 000 barn har ansökt om asyl mellan 2015 och 2019; 41 000 varav ensamkommande minderåriga. Från och med 2020 anlände cirka 7 procent av alla elever i grundskolan (7-15 år) till Sverige för mindre än fyra år sedan. De är ojämnt fördelade mellan 290 kommuner i Sverige.
Den svenska regeringen införde några organisatoriska och pedagogiska stödåtgärder i grundskolor för nyanlända elever (ålder 7-15) inklusive obligatorisk kartläggning och screening, individuell studieplan och anpassad läroplan (ålder 13-15), starkare stöd genom modersmål och yrkesmässigt utveckling på svenska som andra språk för lärare. En strikt migrationspolitik, socioekonomisk status, brist på resurser och institutionella regler gör det dock svårt att implementera en del av den utlovande utbildningspolitiken korrekt.